sorg....

life's a bitch. är nere i en redig formsvacka. både psykiskt och fysiskt. trodde jag skulle vila upp mig i Mallorca, men icket.. fest hela nätterna med galna amigos. rediga killar dedär! synd bara att man inte förstår vad dom säger. hittade iaf en KUNGLIG hamburgerrestaurang som heter Burger Luna.. svenska = hamburger tonfisk.. Burger Luna låg just nedanför vårat fönster så vi åt för flera euro om dagen! näst sista dagen skulle vi gå och köpa oss en så kallad "doggyburger", för det hade vi ju ätit 100 ggr tidigare.. vi beställde varsin (jag, mamma, mormor, lillebror). denna gång fick vi dock vänta typ 10 min!! alla andra gånger hade vi inte behövt vänta ens 5. mitt i allt pruttade mormor och alla vaknade ur dagdrömmandet. då hörde vi hur det ylade till.. vi såg på varandra, flydde ifrån mormors fislukt och sprang mot "det ylande hörnet". där föll mamma över en galen amigo som höll på att dräpa en hundjävel för att kunna göra en "doggyburger". helvete också! nå väl.. spanjorerna går ju inte att kommunicera med så det fick vara. jag tog och lyfte upp stackars doggyburger, han var halvdöd men vid liv. lillebror fick för sig att mördar-spanjoren "kaxxa" så han gurglade upp en svinstor, fattar inte vars han hade fått plats med den, snorlorra som han drog iväg rakt i pannan på spanjoren, och alla vi sprang iväg, och mördaren stod kvar som ett fjån och torkade sig i ansiktet. retard. sorgligt nog fick varken jag eller brorsan gå tillbaka till Burger Luna, och den halvdöda hunden fick inte komma in på hotellrummet för mamma. bara för att hon levde på stenåldern! därav rubriken.. tänker bara på den stackars hunden som förmodligen ligger kvar och ylar utanför hotellrum nummer 325 på Alcudia Garden.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0